Svans-katt-astrof

Detta är bara sååå förödmjukande

Ja, jag hade rejält ont i svansen. Men att bara bli så där lite lagom nerdrogad så att man inte kan försvara sig, men ändå är med på ett hörn och förstår vad dom gör, utan att kunna bita ifrån -det är fruktansvärt! Jag önskar ingen katt-kompis detta. - Dom rakade min svans !

Jag är rejält sur på Sixten som satte sina vassa huggtänder i min vackra svans. (I alla fall så tror jag att det var han. Det vore liksom likt honom). Det skapade en rejäl inflamtion och jag är innerst inne tacksam mot matte som tog mig till veterinären.

Efter en vecka med "dumstruten" var svansen mycket, mycket bättre. Och jag blev rejält bortskämt med räkor, skinka och vispgrädde under min sjukskrivning.  - Gick nog upp några hekto på kuppen, men dom springer jag bort nu.

Svansen ser inte helt OK ut ännu, men ont har jag inte och jag får gå ut.

Jag försöker dock att inte vara utomhus så mycket. - Svansen har en lite pinsam frisyr.

/Ar 

Nu kan kung Bore komma

Prima björkved. Inte en grankvist så långt ögat når. -Hurra!

Dax att starta upp vintern och fjällstugan.

Vi brukar hämta och köra upp ved sjäva men nu är vi så himla gamla och så himla trötta att vi beställer.

Och det var ingen liten bil som kom och levererade vår lilla vedhög.

Planen från början var att beställa SEX (6) KUBIK VED !

- Stopp stopp, sa Annika, det är VÄLDIGT MYCKET ved det!

Vi enades slutligen om 4 kubik, även om jag (Annika) fortfarande tyckte att det lät mycket. Det skulle ju få plats i våra 3 pallkragar som vi har i källaren.

Och det var tur att vi inte fick allt som någont änkte beställa.  Men, nu kan vintern komm., och nästa vinter.... och nästa vinter... och...

Hälsningar från Sälen

/Ar





Mera golf

Nu har vi tagit oss till Haninge strands golfklubb med båten och spelar golf i tre dagar.







Båten ligger bredvid en liten brygga som golfklubben hyr av en privatperson. Men bryggan såg så liten och klen ut att vi inte vågade förtöja vid den, utan la oss mot land istället. 

Ifrån vattnet ser man ingenting annat än skog och en liten grusväg som går uppför en backe. Men går man 300 meter på vägen kliver man rakt in på golfklubbens parkering !

Det känns lite märkligt det här med att förena båtåkandet med golf, men det funkar faktiskt och vi har sett fler tokstollar som också kommer släpandes på golfbaggar till sina båtar. Inte just på detta ställe men både i Trosa och i Nynäshamn.

 - Så vi är inte ensamma :-)

Regnet stod som spön i backen på kvällen, men de mörka molnen drog sig sakta bort och släppte fram lite kvällssol i viken.

 

Det är inte alla bollar som hamnar där man hade tänkt............
Annika försöker så sin boll som illvilligt placerade sig bakom ett träd och fick faktiskt ut den igen på fairway med ett slag.

SMHI spår hårda vindar och vi går till Nynäshamn

SMHI utfärdar varning om bus väder!　
Vi går båda båtarna (Vi och Sandstedts) till Nynäshamns gästhamn för att få en stor och trygg bygga att hålla oss i.

Det är rejält stökigt i hamnen efter som det blåser orentligt och rätt in i hamnen där vi ligger. Stora båtar kommer inseglandes och letar hamnplats men kan inte manövrera sina båtar i den hårda vinden utan far handlöst in i andra båtar som redan ligger förtöjda. Inga människor kommer till skada, som tur är, men troligen får försäkringsbolagen lite att göra!
Precisbredvid oss kommer det in en rätt sliten besättning i en rätt sliten båt. Dom verkar mycket oerfarna i största allmänhet och har under dagen både haft motor haveri och gått på grund. Nu kommer dom in och klockan är halv tio på kvällen. Dom har har två små barn ombord och har ännu inte ätit middag. Vi tycker rejält synd om och hjälper dom in på plats genom att dra in deras med mankraft.

När man ligger inblåst i en gästhamn gäller det att hitta på förströelser. Så vi uppsöker en bowlinghall som ligger hyfsat nära. Bowling verkar dock inte vara sommarens innepryl och vi har hela hallen för oss själva.
- Det blir en hård strid mellan alla oss bowlingproffs. (Ska kanske tillägga att vi alla är lite ojämna i formen. Det blir ömsom strike ömsom ränna)

Christian

Christel

Peter

Isabelle

Philip

Annika

OCH VINNAREN ÄR.......

När vi har tråkigt i våra båtar bjuder över varandra på ankarwhiskey. - Då blir det MYCKET trevligare genast! När man knyter ihop båtarna på det här viset blir det nästan som om vi var grannar i ett villaområde som hoppar över staketet in på nästa tomt.

Anders gör efterrätt till båda familjerna : chokladmousse med vispgrädde (alla har väl en elvisp ombord! Inte?) Han är duktig han och vispar så grädden yr på akterdäck.

Till middag åt vi kallröktlax, hummer- och skaldjurspate' och till det rostade vi bröd. Vi hade dessvärre ingen brödrost ombord så Anders fick cykla iväg och köpa en. Elektrisk brödrost har visst inte alla ombord! Men nu har i alla fall vi en.

/Ar

Trosa gästhamn och Rassa vikar

Trosatåget, som går genom staden och till stora ICA-affären så att vi kunde handla mat.

Vi åker in till Trosas gästhamn. Christian kommer med bussen från Liljeholmen på lördagen och mönstrar på för en veckas semester.
Anders och Jag spelar golf hela söndagen på Åva golfklubb. Vi cyklar dit (5 km) i regn och är rejält trötta när vi kommer fram, men solen är vänlig nog att dyka upp rätt snart och vi har en jättehärlig dag på en jättefin golfbana.

Efterlängtad öl efter de 18 hålen.

Åva Golf och Countryclubs klubbhus.

På måndagen ansluter familjen Sandstedt i Trosa och vi bli kvar en natt till. - Trevlig sällskap säger vi inte nej till!
Efterföljande morgon kl 09.30 leder Christel ett träningspass på gräsmattan vid hamnen. Vi är sju tappra motionärer som springer, gör armhävningar och svettas. Vi är grymt duktiga och jag är mega imponerad av Christel som tränings coach.　
Den familjen fortsätter att imponera när dom några dagar senare har förmiddagsgympa på för däck. OBS! Peter tränar inte, han städar båten. Duktigt det med :-)  Ingen från vår båt ställde dock upp (lite dåligt kanske :(



RASSA VIKAR
Efter tre nätter i Trosa drar vi en liten bit norrut upp till Rassa vikar.
Vi går utomskärs nedan för Landsort och havet är rejält guppigt. Det flyger både det ena och andra i båten när vi försöker parera i vågorna och både Anders och Christian somnar gott i solen när vi kommer fram till Rassa vikar.

Skrykligt hav

Trött kapten som styrt bra genom alla vågor

Hjälten som räddade vår prydnadsbåt som kom "seglandes" i luften när båten for i vågorna utanför Landsort.

Bad i 24 gradigtvatten.

Peter sysselsätter de små barnen (Isabel och Christian) med 　vatten skidåkning och ring åkning i viken. I alla fall Christian fick vad han tålde och somnade gott efteråt.

Kvällarna ägnas åt spel och dobbel. Texas holdem, whisky och vin.　

Isabell, Christel och Philip

Familjen Sandstedt (nåja, det är Christel igen) fortsätter att imponera och sponsrar oss med golfbollar och jättefin vinkaraff till båten (egentligen är det väl Stokab som sponsrar men det duger fin-fint!)

Grillmiddagar i kvällssolen på berget.　Underbart, underbart, underbart!

/Ar

Sommarsemester

Gammeldansken upphälld och vi är klara för första turen.

Vi startar semestern med ett besök på Utö-värdshus där vi firar förlovningsmiddag. Vi fortsätter med
två golfrundor tillsammans med Anders kusiner i Trosa. Första dan på Trosa Golfklubb och andra dan på Åda Golf och Countryclub.　

Efter de två dagarna åker vi ut i Sörmländska skärgårdens ytterband. Lägger till på Ringsön följt av Mellan Brunskär och har hela havet runt knuten. Men vi ligger tryggt bakom skyddande klippor.　
På eftermiddagen blir det improvisierad visning av båten. Ett par på andra sidan viken är jätteintreserade av vår båt och vi erbjuder dom självklart att komma ombord på studiebesök.　

Sommarlunch: Melon och skinka med jordgubbar och vitt vin, på flybirdge.

Med öppna havet runt knuten.

På morgonen innan vi beger oss till Trosa går vi längst ut på klipporna och tar ett morgondopp.

Anders hittade ett allderles eget badkar.

Utsikt över båten och Anders på Brunskär.

 /Ar

Det sötaste jag sett

- Nån har lämnat ett rådjur utanför dörren!

Den här fantastisk söta rådjursbebisen ligger helt plötsligt brevid våran ytterdörr, under trädgårdssoffan när Anders kommer hem från jobbet. Han åker iväg på ett annat ärende och kommer tillbaka 3 timmar senare och kidet ligger fortfarande kvar.

- Vad gör man? Det är bara en bebis hur liten som helst och ingen mamma i sikte.

- Jo, man ringer polisen (inte 112!).

Polisen blir helt till sig och vill göra all för att hjälpa till och viltvårdare anlitas.

Det händer dock inget mer och vi börjar fundera på om vi numera inte bara är kattägare utan även ägare till ett rådjur. 

Anders ringer polisen igen. Den här gången är damen i växeln inte lika tillmötesgående. Anders säger: - Jaha, då får den väl svälta ihjäl då!   

Damen i växeln ändrar sig nu och viltvårdarna kontaktas igen:

- Är den tyst?

- Ja, helt tyst.

- Bra, då är den inte hungrig. Om den börjar låta så ska ni vänta ungefär ett dygn innan ni kontaktar oss igen, men troligast så kommer mamman och hämtar den.

Anders lämnar bebisen för att åka på ett tredje ärende.

När han kommer hem är rådjursungen borta, mamma har varit och hämtat den....

Historien slutade lyckligt och vi behövde inte bli föräldrar till ett rådjur.

(Undrar vad katten hade sagt?)

/Ar

Rom, Italien

Vi har varit i Rom i helgen, men det blev inget bad i Fontana di Trevi den här gången heller. Det är så himla mycket vakter överallt som förstör det nöjet.

Den här gången var det hysteriskt mycket folk överallt och tok-varm. Men hur trevligt som helst. Rom är fantastiskt. Mängder av gammla stenhögar överallt!

Dom här skojiga typerna släpade vi runt på i fyra dagar. (Och dom släpade kanske på oss !?) Kul hade vi i alla fall och ont i fötterna hade vi alla.

Fantastik bouganvilla (hur f-n stavar man till det...) vid restaurangen första kvällen.

Rom är lika fantastiskt som Paris. Små trånga gränder, mänder av restauranger och det hänger tvätt på tork tvärs över de små gatorna. Riktig Lady & Lufsen stämning...

"Affichering förbjuden"

Den här gatan la Anders W på minnet, för här låg det en trevlig restaurang som han tänkte att vi skulle gå tillbaka till senare på kvällen.  - Lycka till med det, sa jag!

Kul skylt!  Romare har tydligen humor också.

Självklart besökte vi allt som man ska se. Vi gick i Vatikanmuseerna i timmar, men hade en fantastiskt trevlig guide som gjort att tiden gick super snabbt och vi lärde oss faktiskt en hel del. (Dessutom var han ursnygg. Ja, inte som Anders förstås).

Den sista pantern som fanns kvar inne på Colosseum. Verkade ganska ofarlig!



Syrianskt dop

Härom söndagen var vi på Syrianskt Ortodox dop i Södertälje

Våran allra flitigaste, lojalaste och gladaste favoritmontör bjöd hedersamt in oss, när han  döpte sin söta lilla dotter Maria Nicme Ure.

Familjen Ure
Faruk - Maria - Heba

Vid det här dopet var det 3 barn som döptes. Precis som det kan vara i våran kyrka. Stunden i kyrkan var dock betydligt längre än vad vi är vana vid. Först var det predikan, som mest bestod av att prästerna sjöng (ja, det var två präster, men dom hade olika klädsel). Efter dopcermonin, som tog ganska lång tid, kläddes barnen av nakna och det var dags för cemoni nr tre - Barnen sänktes ner i vatten i dopfunten och prästerna pratade och sjöng lite mera sånger.

Allt skedde på ett gammalt syrianskt språk som inte ens Faruk förstod vad prästen sa!

Dopfunt. Här med locket på.

I den här bedårande dekorerade lådan låg dopbarnets alla kläder som användes under dagen.
Mycket rysh och pýsh var det överallt - ganska gulligt.


Efter kyrkan blev vi medbjudna till dopfesten. Vi som är vana vid våra svenska "mottagningar" fann oss plötsligt stående på världens fest. Cirka 70 personer, mat i mängder, band som spelar, ballonger och blommor överallt och dans nästan hela tiden. Alla var på dansgolvet och hyllade dopbarnet med ropp och applåder och långdanser.
 - Fantastiskt!  Vilket party.

Bordet med Marias bild på, omgiven av mängder av dekorerad chocklad.
Chockladen bjöds det på, när festen var slut och alla tacka de för sig och åkte hem.



Marias doptårta. Till tårtan serverades rosa champange, förstås.

OBS!  Innan du startar video - sänkt ljudet (iPhonen är inge vidare på ljudupptagning och ljudet var rejält högt från början)

Det var massor av dans hela kvällen. Danser vi aldrig har träffat på tidigare. Men vi fick lektioner av Faruks syster, så även vi kunde vara med, till allas stora nöje (vi såg nog roliga ut). Vi var dock inte med på den här dansen...... 

Den här kvällen blev ett minne för livet. Ett mycket positivt sådant. Vi gick hela dagen efteråt och hade en känsla av att vi hade varit utomlands.